Ok. "J" knappen på min dator funkar inte så därför skriver jag nu från mobilen. Idag ringde jag till monstret i mitt liv. Min biologiska pappa, som jag ALLTID tilltalar med hans namn i vanliga fall, men just nu vill jag att det förblir anonymt med tanke på att han kommer flippa totalt om han ser hans namn på internet nu när han är på rättegångar osv. Han vill inte att någon ska komma ut om honom men just nu bryr jag mig inte. Här kommer jag skriva exakt vad jag vill. Men jag väljer att inte nämna hans namn.

MIN PAPPA

En missbrukare, en alkoholist, en kvinnohatare och en rasist.

en våldtäktsman och ett misslyckat försök att ännu en gång försöka lägga mitt liv i sin hand. För när jag var liten var jag inget annat än ett smutsigt djur i hans ögon, ett objekt och en måltavla. Men nu när jag lärt mig att stå upp för mig själv nekar han allt han nånsin gjort mot mig. Hans röst, hans existens tär på mity psyke. natten då han mordhotade familjen finns inte längre för honom. För enligt honom gjorde han aldrig fel. Han var ju så ledsen för att mamma skulle lämna honom. Så därför tyckte han att vi förtjänade det. Han undrar varför jag är femenist. Jag är femenist för att ingen kvinna och ingen man förtjänar att leva så som vi gjorde. Han undrar varför jag är bisexuell. Jag är bisexuell för att jag föddes så. Jag har alltid varit attraherad av både kvinnor och män. Han undrar varför jag inte längre älskar honom. Jag älskar honom inte för att inget barn ska någonsin behöva växa upp med rasism, sexism eller något annat sjukligt  beteende. Jag älskar honom inte längre för att barn ska inte behöva bo på gatan i veckor för att hen slängde bort pappas droger och spolade ner hans alkohol för att hen inte ville ha en hög, full och aggressiv pappa. Och då kan man ju undra varför jag dricker och tar droger. Jag dricker för att alkohol i min familj förekommer mer än vatten hos en nykter familj. Jag tar droger för att weed hos min familj är lika vanligt som cigg hos en annan. Men nu ska jag in på ett nytt hvb, packa det sista imorrn och hoppas på ett nyktert liv. För jag vill inte bli som den jag en gång kallat pappa.

 

ToBeMe

19 juli 2015 00:21

Du har haft ett rent helvete känns det som. Jag tycker inte alls att det är konstigt att du missbrukar om det förekommit så mycket i din uppväxt... men du är otroligt stark som kämpar för att ta dig ur det. Det blir ju tyvärr alltid jobbigare innan det blir bättre... hoppas du får det stöd du behöver

http://tobeme.bloggplatsen.se

kitty

21 juli 2015 20:50

Men Gud, tack så hemskt mycket för dom fina orden! De betyder sjukt mycket för mig. Vet inte riktigt vad jag ska skriva.. Du gjorde min dag, tack! Finns här om de är något, och tack ännu en gång!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Hello! har tänkt ganska mycket på sistone.. Jag har insett att jag känner för många som inte känner mig... Det är lite obehagligt egentligen, dom ser ju liksom bara den där finfina fasaden man lyckas bygga upp.. Känner mig så fake i deras närhet. F...

Ni vet den där känslan av att tänka för mycket? när man liksom simmar runt i sina egna tankar tills man inser att man inte bottnar längre, tillslut låter man bara kroppen ge upp. Man låter tankarna dränka en.    den känslan har jag just nu. tre...

   Jag vet inte vad jag ska göra längre. Jag klarar inte av att lita på någon. Mamma har tagit upp alla anledningar till att jag mår som jag mår till en av hennes vänner, denna vän har nu berättat alla mina personliga saker till allt och alla. Nu v...

Falska jävla hora du är, fan asså! Hur jävla fittig kan man vara?! Trodde du seriöst att jag inte skulle märkà att du snackar skit om mig och att du fucking tar mina saker? jag är förfan inte dum i huvet! allt går åt helvete nu förresten. En kompis ä...

Nu är jäg äntligen inte illamående längre så nu klarar jag av att skriva! opererades igår morse kl 08:36 och operationen slutfördes runt 11, sedan blev det 4 timmar med ständigt dropp och så otroligt mycket smärtlindrande i alla dess former. Mitt b...