Falska jävla hora du är, fan asså! Hur jävla fittig kan man vara?! Trodde du seriöst att jag inte skulle märkà att du snackar skit om mig och att du fucking tar mina saker? jag är förfan inte dum i huvet! allt går åt helvete nu förresten. En kompis är i koma, morsan super bort hennes personlighet, brorsan mår piss, hvb är stört och min sk bästa vän här är falsk som fan. Får inte skriva mer nu dock, personalen ska ta in telefonen. Bye

Nu är jäg äntligen inte illamående längre så nu klarar jag av att skriva!

opererades igår morse kl 08:36 och operationen slutfördes runt 11, sedan blev det 4 timmar med ständigt dropp och så otroligt mycket smärtlindrande i alla dess former. Mitt ben gör fortfarande sjukt ont och jag vet inte vad jag ska göra. Ännu en natt utan sömn känns inte så pepp. Fick både lustgas, morfin och en narkos igår innan operationen och jag minns inget annat än att hela rummet snurrade. Fick inte ha mina piercingar pga infektionsrisker osv. Jag tror inte jag kan skriva mer just nu eftersom att yrseln, illamåendet och smärtan spökar i min kropp. Kan dock skriva igen när jag mår lite bättre men jag ville bara att ni skulle veta att jag lever! Hejdå sålänge

Tja folks. Klockan är nu 05:22 och jag har inte sovit på hela natten eftersom jag är inlagd på ett sjukhus. Då undrar man ju varför.. Jo.. De har jag ingen aning om.. Märkte att de gjorde ont i benet för två dagar sedan och sen såg personalen att jag gick konstigt och skickade hit mig. Så jag har gått runt med en trasig muskel i tre dagar nu! Ska opereras om någon timme. 10 blodprover och en smärtlindrande spruta och fyra alvedon senare. Det gör sjukt ont men självklart har jag inte tid att tänka på det eftersom att jag vill röka. Men jag får inte röka och jag kan inte gå. får heller inte äta eller dricka innan operationen vilket jag stör mig otroligt mycket på eftersom jag inte ätit sedan igår vid lunch. Kommer troligen behöva stanna här tills imorrn och då blir det två äckliga dagar utan cigg vilket inte alls gillas från min sida. Jag har inte heller fått mina jävla antidepp så just nu är jag äckligt jävla bitter. Och som grädde på moset så har jag tappat min jävla piercingkula till läppen. 

Har fula sjukhuskläder mig med.. Och nålstick överallt. Ser ut som en sprutnarkoman :)))))) sjukhus är även sjukt tråkiga och eftersom jag inte kan gå så kan jag heller inte hitta på något. Ska få någon spruta till i magen som ska lindra smärtan vilket den inte gör så allt kan gå och dö. Hade tänkt att skriva lite efter operationen med, så vi får höras då. Kram sålänge! 

Ps. Har fått ett jävla plastband runt handleden som man alltid får på sjukhus och det fastar i mitt hår hela tiden så jag kommer vara skallig när jag kommer härifrån.

Ända sen jag inte längre kunde sova i spjälsäng så fick jag sova på ett lakan på golvet med en handduk som täcke och en tröja som kudde. Mamma skulle ju ha min säng eftersom hon alltid hade olika "män" som hon låg med (hon va prostituerad). Jag minns så jävla väl när jag blev tvingad att äta hundmat för att mamma och pappa inte ville ge mig mat, det slutade med att jag spydde upp all jävla hundmat och pappa tvingade mig att slicka upp all spya från golvet, hade inte heller några kläder på mig då men pappa och hans kompisar tyckte det var jätte kul och pappa själv tände på de. Varje jävla dag efter det fick jag höra att jag var en smutsig gatuhund. Det hände flera gånger att han spottade på mig, stampade eller sparkade mig och även att han pissade på mig. Jag var ingenting för någon av dom. Han har kastat ut mig från ett fönster (det var dock bara en meter ner så det var ingen fara.  Jag har fått smaka från hans mat och dricka för att han trodde att jag skulle förgifta honom. Och en jävla massa annat. Men jag klarar inte av att skriva det. Jag kände och känner mig fortfarande som dendär smutsiga jävla hunden som ingen vill ha och det tär jävligt mycket att ens tänka på det

Nu var det ett tag sedan jag skrev. Men nu när jag har chansen och sitter på rastplatsen med en cigg så hinmer jag nog skriva några rader, det känns bara så jävla overkligt att vara här. Allt känns som i en film, det känns så ovärt att vara här. Tiden står ju förfan still. Jag måste vara nykter nu men det är ingenting jag vill. Jag måste se framåt nu men jag vill ta något som förstått min pupill, jag saknar mitt gamla liv, det var en plats där jag kunde göra som jag vill. Jag funkar inte normalt längre. Jag är fan inte jag längre. alkt är fittigt kallt och jobbigt. Jag är så trött nu, orkar ingenting. Mina krafter är slut nu, jag är ingen längre. Men jag antar att ingenting är fel när allt känns så hopplöst. Droger våld och misär i en redan kall värld. Men min jävla pundar farsa och alkis mamma är iallafall inte här. Det är nog det ända positiva